Jag somnade redan strax efter tio igår kväll och så vaknade vi med Liam idag kvart före nio. Kände mig lite mer utvilad än vanligt och tänkte att jag skulle ringa till hälsovårdscentralen. Där svarade en dam som (vad jag tror) var väldigt lä på sitt jobb. Hann berätta vem jag var och säga mitt öga..., så började hon skälla ut mig för att jag ringt dit och inte till optiker. När hon sen slutade sitt nervsammanbrott så började jag mitt och sa att vi i släkten har glaukom och att jag har fått sämre syn och gärna skulle tala med en läkare. (Måste gå en kurs i hur man ska göra för att inte överreagera i varje situation!) Då blev hon lite vänligare och erbjöd mig en läkartid till nästa vecka, jag tackade snällt nej till den tiden eftersom jag tänkte att nästa vecka har jag säkert stressat ihjäl mig om jag inte får svar på vad jag har. Ringde sen till optikern, som var en jätte trevlig och lugn man som inte skrattade åt mina hysteriska utbrott utan gav mig en synkontroll tid idag på eftermiddagen. Så vi gick med Liam till centrum och så kom mommo och vaktade honom medan jag kollade synen.
Optikern var så trevlig och förklarade allting så jag förstod det. Jag har alltså helt enkelt bara ett brytningsfel som är mycket starkare i högra ögat och orsakar att det känns underligt och jag ser dåligt. Lämnade mina gamla glasögon där så de skulle skicka iväg dem så linserna blir bytta till rätt linser! Jag hade först ett litet föredrag för optikern om all information jag hittat på nätet. Kan i alla fall säga att jag förlängde hans liv med ett gott skratt. Och enligt mig räddade optikern nu mitt liv!
Började sedan tänka på hur mycket jag faktiskt stressat upp mig och hur mycket av symptomen som verkligen bara var psykiska eftersom jag nu känner mig hur pigg och frisk som helst. Knäppt hur några små tankar verkligen påverkar kroppen...
Nu ska jag som tack till Peter, som orkat lyssna på alla mina hysteriska utbrott, laga ärtsoppa, fastlasbullar och bastun på.
Idag ska jag också fara och springa!! Tjohej vad glad jag blev av min inte så allvarliga diagnos!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar