Promenad med Liam på ryggen!

Till butiken med Liam på ryggen, lite på 4 km gick vi.. Och då insåg jag att Liam verkligen inte mer är en baby, han väger ju massor! Shit! Ångrade halvvägs till butiken att jag inte hade tagit kärran. Men vad skönt det kändes då vi kom hem och jag tog rinkan av mig... Liam tyckte i alla fall att det var skoj, han tyckte speciellt om alla traktorer som kom emot plogande.

Var ännu på kvällen löjligt sent och springa en 5,5 km kort länk, tre orsaker till att det bara blev en kort länk 1. klockan var massor 2. hade just ätit 3. min bror kom hem med tåget och då hade en galning kommit och satt en pistol i tinningen på en kompis som satt bredvid honom, min bror sa sen att han inte var säker ifall polisen hade tagit honom ännu (troligtvis nog). Men jag såg ju hur många mördare som helst under min länk och tycktes mig höra konstiga ljud i varje buske, blev helt paranoid (en positiv sak med det var att jag sprang jätte jätte hårt för jag var så rädd). Men nu hemma i tryggheten! Nu ska jag ligga på spikmatta en stund för jag har jätte mycket spänningar i ryggen och nacken, mamma var snäll och lånade sin spikmatta till mig. Hon har en sådan med stora piggar, den ser ut som om den är gjord för att tortera människor, men bra lär den vara. Ska försöka att inte göra som mamma och sova på den halva natten, finns ju risk att man somnar när det är så skönt..

Snart och sova så vi orkar upp i morgon till bion!