Gjorde beslutet att inte springa Länsiväyläjuoksun imorgon, nu har jag nog ändå börjat ångra det beslutet, så vi ser hur min knäbula mår imorgon efter babysimmen.
Jag åkte på kvällen iväg för att cykla i skogen. Hittade världens roligaste stig, eller ja stig kanske man inte kan kalla det eftersom jag flera gånger märkte att det inte fanns någon stig utan jag bara cyklade i en massa backar och diken. Det var sååå roligt!!
Måste ha solglasögon när jag startade det var så fint och soligt väder.
Redo för skogen!
Först snurrade jag på i samma område, lite tråkigt, hittade liksom inte ut därifrån. Sen såg jag ett berg som jag bestämde mig för att släpa cykeln upp för, lättare sagt än gjort men lyckades. Och det var först på andra sidan berget som det roliga började.
Cyklade ner för en liten backe och framför mig såg det ut såhär...
...bakom mig såg det ut såhär. Det var som helt olika platser. Lite jobbigt att slippa igenom snön med cykeln så då fick jag springa med cykeln i ena handen för att inte få kallt. Så jag plumsade fram i snön i ca 1km, då kom det faktiskt några fula ord. Men lika glad som innan var jag då jag kunde fortsätta cykla igen.
Här var en skojig backe, bilden ljuger lite, den var brantare ;) Den var faktiskt så skoj så när jag cyklat upp för den måste jag cykla ner en gång, hehe.
Jag känner mig fri och lycklig, mitt inne i skogen, hinner inte tänka för det var backe u pp och lika snabbt ner igen så jag måste koncentrera mig, kändes bra. Kände mig stark och glad!
Kom upp för berget, igen bilden ljuger, det var brantare, hehe. Och såklart på andra sidan av detta berg väntade ett nytt snöäventyr, jipii! Men det här var kortare, bara några 100m.
Lite djupare snö..
Kom till en till rolig backe! Så denna cyklade jag också upp och ner för några gånger, det var så roligt!
Vackra kvällssolen hade jag med mig hela tiden..
Vaaarmt med hjälm!
Kom fram till en bäck/å.. (ja, vad var det? ) Och cyklade över en bro. Fint..
Sen kom jag till en åker, och här var jag helt yr och lite orolig också för jag var i skogen och hade ingen aning om var jag var. Så jag fortsatte färden på en liten stig som gick in i stora skogen åt något håll, tänkte att alla stigar leder ju någonstans.
En fighter.. Det var den skuggigaste platsen i hela skogen och där växte EN ensam vacker tussilago.
Kom upp för en backe och det var så fint och lugnt där uppe. Där hade jag kunnat lägga upp tältet och övernatta.
Men backen var tuuung och jag började bli trött. Dessutom trampade jag i en stooor pöl muta och efter det i en stooor pöl vatten och så var jag lite törstig. En stund tänkte jag på att dricka ur min sko som var full med vatten men kom fram till att det inte vore så gott så jag kämpade vidare och hemmåt..
Hemma märkte jag att både jag och cykeln var riktigt skitiga. Så vi ska gå i duschen tillsammans. :)
Mina inte så vita strumpor
Och mina ISkalla röda fötter, hade ingen känsel i tårna på typ en halv timme, men nu känns det bra. Råkade också falla på en sten när jag var i skogen så jag fick en bula bredvid knäet, den blev ganska stor, hehe. Men känns bara som typ ett blåmärke, inget värre. :)
Det var så roligt. Ska göra om det snart igen, men då ska jag ha Peter med! :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar